SAMMANFATTNINGUnder 2006 pĂ„börjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten pĂ„ praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav dĂ„ ut nya rĂ„d och riktlinjer för hur socialtjĂ€nsten kan stĂ€rka och utveckla sitt behandlingsarbete. UtifrĂ„n detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sĂ„dant instrument Ă€r Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien Ă€r att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgĂ€rdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar pĂ„ institution.

SammanfattningDenna uppsats Àr en studie pÄ hur prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl bekÀmpas i Sverige. Problematiken med framförallt mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl Àr att det Àr ett globalt vÀxande problem. KraftanstrÀngningar görs bÄde internationellt och nationellt för att bekÀmpa denna form av organiserad brottslighet. Trots detta fortsÀtter handeln att öka.Studien Àr en fallstudie och ett fall av förvaltningsstyrning. Empirin bestÄr av redan existerande kÀllor i form av den handlingsplan som Sveriges regering har tagit fram för att bekÀmpa prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl.

The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authorityÂŽs purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky calledStreet-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that thereÂŽs a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens..

FörutsÀttningarna för karriÀravancemang inom högskolan Àndrades radikalt den 1 januari 1999 dÄ regeringen införde en bestÀmmelse om att man nu Àven skulle kunna befordras till professor.Vi stÀllde oss frÄgan om det bildats ett A- och B-lag bland professorerna som konsekvens av denna reform. Vi sökte ett svar pÄ frÄgan genom att göra en jÀmförande fallstudie mellan Lunds universitet (LU) och Malmö högskola (MAH), och dÀr se pÄ generella löneskillnader mellan befordrade och rekryterade professorer. DÀrefter valdes en fakultet ut med höga löneskillnader och en med lÄga, frÄn respektive lÀrosÀte. PÄ fakulteterna intervjuades en lektor, en befordrad professor och en rekryterad professor, vilka tillfrÄgades om arbetsvillkor och uppfattning om reformen.Materialet bearbetades sedan med implementeringsteori för att kunna ge oss svaret att det finns tendenser till bildandet av ett A- och B-lag pÄ tre av de fyra undersökta fakulteterna..

Efter omfattande kritik mot det svenska hÀktningssystemet frÄn EU och FN betrÀffande brott mot FN:s mÀnskliga rÀttigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig pÄ nÀrbyrÄkratsnivÄ. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn implementeringsteori studera förutsÀttningarna för kriminalvÄrdare som arbetar pÄ svenska hÀkten att implementera FN:s mÀnskliga rÀttigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvÄrdare vid svenska hÀkten intervjuats utifrÄn huruvida de förstÄr, vill och kan följa FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De slutsatser som framkommer Àr att kriminalvÄrdarna har en god förstÄelse kring FN:s mÀnskliga rÀttigheter. De har ocksÄ viljan att efterleva dem Àven om motiven Àr av olika slag.

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

Det har sedan lĂ€nge funnits en problematik kring att sĂ€kerstĂ€lla barn och ungas vĂ€lmĂ„ende och rĂ€ttssĂ€kerhet i den sociala barnavĂ„rden. År 2005 gjordes en dokumentĂ€r som fick namnet Stulen barndom. DokumentĂ€ren belyste hur vanvĂ„rden i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhĂ€lle. Denna dokumentĂ€r kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen Ă„r 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavĂ„rden, med förhoppning att uppnĂ„ högre sĂ€kerhet för barn och ungdomar som Ă€r placerade i HVB (hem för vĂ„rd eller boende).Syftet med studien Ă€r att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom VĂ€sterbottens lĂ€n. Studien belyser hur förestĂ„ndare och personal upplever att det Ă€r att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst.

Fighting against accidents with elderly involved have come to be one of the west world's greatest challenges together with the climate changes and epidemics, and in order to fight against these accidents SDF Centre, Gothenburg appointed a man to the post as a caretaker.The aim of this master thesis is to analyse whether the implementation process and the systematic work correspond with Vedungs implementation theory and also put forward arguments for and against a masculine entrance into promotion old-age care; if it strengthens or is a take-off from the classical sexual roles.The thesis main theory is Evert Vedungs theory of implementation, which is constituted of eight factors which facilitates an implementation process. In order to theorise the sexual roles I have appropriated a gender perspective, constituted of multiple researchers and authors.The conclusion I have received through the qualitative interviews carried out with actors involved in the implementation process, is that the security services implementation correspond well with Vedungs implementation theory, hence the implementation has proceeded efficiently. The classical sexual roles is on one hand strengthened through a masculine possession of the security service, and on the other hand can the masculine entrance in the old-age care entail that more men apply for promotion old-age care work..

Integration Àr en diskussion som Àr högt pÄ agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda pÄ hur ensamkommande flyktingbarn fÄr chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frÄgestÀllningar har varit: I vilken grad har integrationsmÄlen uppnÄtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? PÄ vilka sÀtt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bÀttre i Bromölla? Jag har valt att anvÀnda mig av implementeringsteori och har mÀtt hur integrationsmÄlen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att anvÀnda Àr ?uppifrÄn och ner?.

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation pÄverkar pedagogerna i deras val av lÀs- och skrivutvecklingsmetod. UtifrÄn implementeringsteorin och med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har vi försökt fÄ större förstÄelse för de förutsÀttningar pedagogerna stÀlls inför pÄ skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i lÀs- och skrivutveckling i Ärskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna stÀlls inför olika förutsÀttningar pÄ skolorna och att pedagogernas kompetens Àr det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar ocksÄ att pedagogernas motivation Àr avgörande för deras vilja att utveckla sig sjÀlva och undervisningen. Resultatet av vÄr studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i mÄnga fall pÄverkas av varandra.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie av hur tvÄ grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrÄn mobbningsproblematik. Detta för att mÄnga skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot krÀnkande behandling. De lagar och den lÀroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas ocksÄ upp utifrÄn olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lÀrare frÄn skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett sÄ kallat motpolsurval, dÄ den ena skolan hade sjÀlvbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerade vÀl, medan den andra skolan hade sjÀlvbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgÄtt frÄn en sÄ kallad implementeringsteori som tar fasta pÄ huruvida aktörerna, som i detta fall Àr informanterna, förstÄr, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen.

This thesis is composed within the framework of the supplementary course in psychotherapy concentrating on family therapy (60 credits) arranged by Lund University's affiliate in VÀsterÄs, Sweden.The purpose of this thesis has been to explore how the idea to initiate evidence based methods in the workings of the Individual and Family Care Department of the City of VÀsterÄs was born. Furthermore the thesis will explore if consideration for methods of theoretical implementation are implied. The study assumes a qualitative attempt and is based on semi-structured interviews from three levels within the organization, including both management and operation.Theories on organization,implementation and the theory on change strategies have been used as a theoretical starting point.The study result shows that introduction of evidence based methods in the City of VÀsterÄs is based on the experiences of the organization regarding the need to develop and increase social services contributions to non-institutional care. Experiences from expensive transferrals to institutions which only occasionally produced satisfactory results were a contributing factor. New published research and a strong interest and desire inside the department to improve and change social services contributions have naturally been a positive influence for the development.

Syftet med studien Àr att se om och i sÄdana fall hur 10§ kap5 SoL har pÄverkat stödet för anhöriga till mÀnniskor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer anvÀnds för att underlÀtta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga Àr en tyst mÄlgrupp krÀvs det samverkan för att nÄ dem dÄ alla inte Àr i kontakt med socialtjÀnst eller andra myndigheter. Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd pÄ olika sÀtt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrÄn vad informanterna sade och delvis utifrÄn studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier.Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att sÄ lÀnge samverkan anvÀnds för den anhöriges bÀsta fungerar den bra dÄ stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det Àr inte mÄnga utav informanterna som har kunnat uttala sig om nÄgon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte pÄverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd.